Recension: Dead Rising 4

Lagom till julstressen med tillhörande trängsel, köphysteri och allmänt kaos kan det vara skönt att få släppa ut lite aggressioner. Då samhället generellt sett ser ned på våldsamma utbrott är det skönt att det finns en hord av odöda zombier lättillgängliga i en liten amerikansk småstad vid namn Willamette.

dead-rising-4-2Just det, Dead Rising är tillbaka med sin fjärde installation och om man bortser från Dead Rising 2: Off the Record symboliserar det nya spelet även återkomsten för seriens ursprunglige hjälte, fotojournalisten Frank West. Efter händelserna i det första spelet har Frank blivit en superkändis med gott om pengar och kvinnor som kastar sig framför honom. Han har dock inte varit helt förberedd på att hantera kändisskapet och när Dead Rising 4 drar igång är zombieapokalypsen rejält under kontroll men Frank själv är på dekis.

Nedsupen och utan pengar i plånboken får Frank sysselsätta sig med att undervisa i journalistik, samtidigt som han drömmer tillbaka till sin tid då han sågs som världens räddare. I vad som närmast kan beskrivas som desperation låter sig Frank bli meddragen tillbaka till Willamette när en av hans studenter påstår att något skumt återigen är i görningen. Innan Frank vet ordet av har staden och dess stora köpcentrum återigen kastats in i kaos och tusentals zombier fyller gatorna. En skum militärorganisation finns på plats och verkar vara mer intresserade av att låta de odöda vandra fritt så det är upp till Frank att visa vart skåpet skall stå.

dead-rising-4-3Det som omedelbart blir väldigt tydligt i Dead Rising 4 är att den åtminstone hyfsat seriösa underton som genomsyrade det första spelet är som bortblåst. Det finns ingen stressande kamp mot klockan, inga direkta moraliska dilemman och Frank själv är inte längre ute efter sanningen. Istället är Dead Rising 4 en renodlad actionfest där vår hjälte kan köra över zombier med en vapenbestyckad Segway och som kan iklä sig en mech suit och använda parkeringsmätare som slagträ. Det finns ingen egentlig gräns för galenskaperna då svärd som förvandlar fiender till is trängs med en monster truck som kombinerats med en skördetröska, vapen som ger ordet “elgitarr” en helt ny innebörd och allt däremellan.

Utvecklarna har helt klart valt att spinna vidare på det överdrivna, medvetet fåniga tema som introducerats i seriens senaste delar, framförallt Dead Rising 3. Resultatet är ett spel som kanske inte känns som en värdig efterföljare till det första spelet men som likväl är underhållande på egna meriter. Frank West har fått en ny röstskådespelare och verkar i samma veva ha förvandlats från en moraliskt tvetydig antihjälte till en digital version av Bruce Campbell. Det spottas ut one-liners till höger och vänster samtidigt som Frank iklädd clowndräkt tar selfies med tusentals zombier i bakgrunden. Frank har gått från att vara ett potentiellt rövhål till presidenten av rövhål. Många kommer säkert att tycka illa om denna nya tolkning av karaktären men själv kan jag inte låta bli att fnissa åt hans barnsliga beteende och hans dåliga skämt.

dead-rising-4-4I övrigt är mycket sig likt och det handlar i grund och botten fortfarande om att döda fler zombier än någon kan anse rimligt, fotografera bevismaterial och bekämpa en psykopat då och då. Just psykopaterna tillhör dock spelets svagare sidor då de inte alls är lika färgstarka som i tidigare spel. Flera av dem får inte ens ordentliga introduktionssekvenser utan dyker bara upp, redo för strid.

Zombierna är samtidigt fler till antalet än någonsin men de är precis ett lika litet hot som vanligt. De odöda vandrarna känns oftast mer som mindre obehag än livsfarliga hot men så har det alltid varit i serien. Känslan av att ha krafter på samma nivå som en genomsnittlig superhjälte och röja loss i Willamette blir aldrig riktigt tråkigt, även om spelmekaniken i sig och uppdragsdesignen lämnar en del att önska emellanåt. Men det är svårt att tacka nej till ett spel som låter mig utöva road rage på odöda i en radiostyrd bil.

dead-rising-4-1Dead Rising 4 kan jämföras med en bra popcornfilm. Det är ingenting du nödvändigtvis minns ett halvår senare men under tiden då du befinner dig i dess värld är det en fartfylld, galen upplevelse som är svår att slita sig från, så länge du inte överanalyserar det hela för mycket.

Största +
Enorma mängder zombier
Seriens galnaste vapen hittills
Nye Frank West är ett underhållande svin

Största –
Tråkiga psykopater
Mindre problem med bilduppdateringen emellanåt

Silverlogga

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *