Recension: Rise of the Tomb Raider: Baba Yaga – The Temple of the Witch

Rise of the Tomb Raiders första storybaserade expansion, Baba Yaga – The Temple of the Witch lämnar mig kluven. Å ena sidan är det ett spännande sidospår från huvudäventyret som utforskar den slaviska folksagan om häxan Baba Yaga på ett intressant och annorlunda sätt. Å andra sidan introduceras få egentliga nyheter och upplevelsen är över alltför snabbt.

Baba Yaga 2Oavsett om du har klarat kampanjen i Lara Crofts senaste äventyr eller inte kan du ta del av uppdragen som rör Baba Yaga. När Lara räddar remnant-medlemmen Nadia från ett överfall i en gammal sovjetisk militärbas får hon veta att Nadia letar efter sin morfar, som gett sig av på jakt efter häxan Baba Yaga.

Lara beslutar sig för att hjälpa den skadade Nadia att hitta hennes morfar och ger sig av. Det som följer är en resa med starka övernaturliga element och även skräck. Snart visar det sig dock att allting inte är vad det verkar vara och Lara börjar tvivla på vad som faktiskt händer runt omkring henne. Vi får också en större inblick i Laras psyke och de mentala ärr som plågar hennes efter hennes fars död.

Baba Yaga 3Baba Yaga: The Temple of the Witch inleds på ett fantastiskt sätt. Den kusliga stämningen är tät som nykärnat smör och det känns nästan som ett helt annat spel än Rise of the Tomb Raider. Allteftersom äventyret fortsätter hittar Lara ledtrådar som berättar en intressant bakgrundshistoria om fångar i ett gammalt ryskt Gulag-fängelse. Dessa knyter sedan samman med det övergripande narrativet på ett intressant sätt, även om det stora avslöjande som kommer i spelets slutsekvenser inte blir fullt lika överraskande som utvecklarna förmodligen har hoppats på.

Den kusliga stämningen är tät som nykärnat smör och det känns nästan som ett helt annat spel än Rise of the Tomb Raider.

Med det sagt är det ändå fascinerande att följa Laras jakt på Baba Yaga och se hur hon börjar tvivla på sina egna rationella tankar och syner för att sedan börja gräva djupare i mysteriet. Problemet är att äventyret är över på tok för snabbt. Från att jag startade upp Rise of the Tomb Raider tills dess att de Baba Yaga-relaterade uppdragen var avklarade tog det nästan exakt 90 minuter. Då spenderade jag ändå längre tid än jag vill erkänna på ett ganska knepigt pussel som tillhör de bästa serien erbjudit på flera år.

Baba Yaga 4Längden på detta nedladdningsbara material är en rejäl besvikelse, särskilt då utvecklarna inför lanseringen har pratat om “timtals med nytt material”, vilket inte riktigt stämmer. När uppdragen väl är avklarade låser jag upp nya vapen och föremål som kan användas i huvudspelet, vilket bidrar till ytterligare variation. Detta är väldigt välkommet men känns mest som utfyllnad. Den nya miljö som introduceras, kallad “Wicked Vale” är vacker och skrämmande på samma gång och jag hade gärna kunnat utforska den ännu mer.

Tyvärr tvingar expansionen mig ut i bekanta miljöer under en relativt stor del av tiden då jag måste samla föremål. Detta uppdrag är den klara lågpunkten, som tur nog vägs upp av en riktigt välgjord och kreativ bossfight.

Förutom expansionens längd är Baba Yaga: The Temple of the Witch en berättelse som gör väldigt mycket rätt. Vi bjuds på nya miljöer och vapen samt en ny fiende som verkligen är skräckinjagande. Dock gör sig längden ständigt påmind och upplevelsen är över långt innan jag känner mig helt tillfredsställd.

Baba Yaga: The Temple of the Witch är i slutändan en välsmakande, men kort upplevelse och ändå ett värdigt tillskott till Rise of the Tomb Raider. Spelmekaniken är fortfarande i absoluta toppklass och jag tar med glädje emot alla skäl till att återvända till den sibiriska vildmarken tillsammans med Lara Croft.

Största +
Baba Yaga är en fantastisk motståndare
Laras personliga demoner
Ashly Burch gör rösten till Nadia…

Största –
… Men hon har inte så mycket att göra
Över alltför snabbt

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *