Recension: Super Lucky’s Tale

Trots sitt namn är det faktiskt lite synd om räven Lucky. Inte för att han används i ett dåligt spel utan för att han används i ett spel som faktiskt inte är dumt alls. Däremot är det synd om Lucky på grund av att hans nya äventyr släpps bara någon vecka efter att en viss italiensk rörmokare landat i vad som visat sig vara ett av tidernas bästa plattformsspel.

Lucky 1Skuggan från Mario och hans nya spel kastar dock inte en alltför stor skugga över Super Lucky’s Tale. Dels då Mario sällan färdas utanför tryggheten hos Nintendos plattformar men även eftersom Microsoft aldrig riktigt har haft en ikonisk plattformsmaskot. Det har gjorts tappra försök (Blinx the Cat någon?) men resultaten har oftast varit undermåliga.

Lucky är egentligen inte någon märkvärdig hjälte heller men ta mig tusan om han inte är vansinnigt söt! Detsamma kan sägas för hela hans äventyr som är en otroligt färgglad historia som osar av charm. Berättelsen hör hemma i kategorin ”enkel” och följer Lucky när han måste bekämpa ett gäng ondskefulla katter som har stulit Tidernas bok.

Lucky 2Narrativet är egentligen inte mycket djupare än så men det behöver det heller inte vara. Berättelsen räcker gott och väl som motivation för att hoppa omkring i de olika spelvärldarna tillsammans med Lucky och det bjuds på varierande miljöer med tonvis av skuttande, samlande och diverse bossar. Utmaningsnivån i Super Lucky’s Tale blir aldrig särskilt hög och det går relativt snabbt att ta sig genom äventyret om man vill det. Dock finns det gott om hemligheter på spelets banor och även i hubvärldarna som jag kan samla på mig vilket ökar spelets livslängd avsevärt.

Det finns dock problem med Super Lucky’s Tale också och de är lite för stora för att inte nämna. För det första är kameran undermålig på flera sätt. Den befinner sig i ett halvlåst läge där den inte kan roteras fritt utan endast i ungefär 90-180 grader. Inte ens detta kan dock görs helt fritt heller utan kameran justeras istället stegvis vilket kan förta en del av friheten.

Lucky 3Något som definitivt inte hjälps av kameraproblemen är kontrollen, som redan innan dras med en del egna problem. Lucky känns ibland lite för lätt och fladdrig för att jag ska kunna ha hel kontroll över hans rörelser och detta leder ofta till ett par oönskade dödsfall. Det är ingen katastrof på något sätt men det är samtidigt långt från den exakthet jag känner när jag kontrollerar den tidigare nämnda mustaschprydde rörmokaren.

Super Lucky’s Tale är ett spel som står och faller på sin charm i de flesta avseenden. Lucky själv är inte mycket mer än en söt men anonym hjälte så det är tur att de olika skurkarna har desto mer personlighet. Detsamma kan sägas för de olika världarna, som alla känns unika och spännande att utforska. Super Lucky’s Tale fyller en viktig plats i Xboxens bibliotek och även om det inte är något mästerverk är det likväl en trevlig bekantskap i höstmörkret.

Största +
Vansinnigt charmigt
Färgglatt
Fyllt av hemligheter

Största –
Kontrollen är lite halvdan
Kameran

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *